Säkring av lasten – Allt för säker lastförankring och stabilisering

Lasten måste säkras så att den inte glider, välter eller faller av vid fullbromsning, undanmanövrer eller dåliga vägförhållanden. Detta gäller både privatpersoner och företagare – ansvaret ligger hos föraren och ägaren.

Varför det inte räcker med att bara lägga på lasten: Vid en fullbromsning påverkas lasten framåt med ungefär åtta gånger så mycket som många förväntar sig – en låda på 100 kg trycker då med flera hundra kilogram mot främre väggen. I sidled och bakåt är kraften något mindre, men fortfarande tillräcklig för att slunga en osäkrad last av släpvagnen.

De tre metoderna

• Formlåsning: Lasten ligger direkt an mot frontväggen, sidoväggarna eller andra delar av lasten, och eventuella mellanrum fylls ut. Detta är den mest effektiva metoden, eftersom lasten inte hinner få fart. Tumregel: Skjut alltid lasten framåt mot frontväggen.
• Nedspänning: Remmen pressar lasten mot lastytan och ökar friktionen. Fungerar bara om den spänns ordentligt – en rem som bara är lätt åtdragen har nästan ingen effekt.
• Direkt- eller diagonalsurrning: Remmen förbinder lasten snett med surrningspunkterna och håller den direkt på plats. Det bästa valet för tunga enskilda föremål som maskiner eller fordon.

Antislirmattor är det mest effektiva och enkla hjälpmedlet: De ökar friktionen mellan lasten och lastytan avsevärt och minskar den nödvändiga surrningskraften betydligt. En matta under varje stödyta kostar lite och ger stor effekt.

Surrningspunkter: Spännbanden ska fästas i avsedda surrningsöglor, surrningsfickor eller surrningsskenor – aldrig i sidoväggarnas gångjärn, belysningslister, räcken eller hjulhus. Dessa delar är inte konstruerade för detta och riskerar att gå sönder. Om det saknas belastningsbara förankringspunkter är hela säkringen verkningslös.

Välj och kontrollera spännbanden på rätt sätt: På etiketten anges den tillåtna spännkraften och förspänningskraften. Etiketten måste vara läsbar – om den saknas får spännbandet inte längre användas. Kassera remmar som har skärskador, nedslitna kanter, trådbrott, deformationer eller sprickor i spärren samt vid kemikalie- eller värmeskador. Skydda lastens kanter med kantskydd, annars skär kanten i remmen.

Typiska misstag i praktiken:

• Lasten endast surrad i mitten, medan den kan röra sig fritt fram och bak
• Bältena har dragits över vassa kanter utan kantskydd
• för få spännband – två spännband räcker sällan för en stapel
• Smådelar ligger löst i släpet och skjuts framåt vid inbromsning
• Lasten endast ”säkrad” med presenningen — en presenning skyddar mot väder och vind, men säkrar inte lasten

Vikt och fördelning: Lasten får varken överskrida den tillåtna totalvikten eller den tillåtna stödlasten. Tunga delar ska placeras över eller strax framför axeln – om lasten placeras bak blir ekipaget instabilt, och om den placeras helt fram överbelastas stödlasten.

Överskjutande last bakåt: Upp till 1,5 m är last tillåten utan särskild märkning. Utöver detta krävs märkning med röd flagga eller skylt, i mörker dessutom med rött ljus och reflex. Framåt är överskjutande last endast tillåten i mycket begränsad utsträckning.

Gå en runda runt fordonet innan du kör iväg och stanna till igen efter de första kilometrarna: Spännbanden sätter sig, särskilt vid mjuk eller staplad last, och måste då spännas åt igen.

Lämpligt material: spännband och spännremmar, spännöglor och spännfästen, spännskenor.